Tågar nedåt

Sitter på tåget på väg ner till Linköping. Då förstaklassbiljetten var billigare än andra klassens dito var valet lätt, och nu sitter jag på "övervåningen" på ett dubbeldäckståg. Internet ingår och fungerar prima, men jag kan inte få strömuttagen att fungera. Fyra timmars drifttid kvar av batteriet, två och en halv timmes resa kvar - bör ju fungera.

Det är Owes begravning imorgon, därav min resa nedåt. Jag åker egentligen ner som stöd för pappa, så att han ska orka gå på begravningen, men det är tveksamt om han orkar vare sig fysiskt eller psykiskt. Dödsångesten håller honom i ett järngrepp, vilket ger andningsbesvär och trycker ner honom i depression. Sobril har bra effekt, men den dagliga mängden ökar alltjämt.

Det är inte bara panikångest som är boven i dramat vad gäller andningsbesvären. Lungröntgen visade rikligt med pleuravätska (vatten i lungsäcken) och på ett par dagar har man dränerat drygt tre liter vätska ur högra lungsäcken. Ett ultraljud över hjärtat gjordes också, men det såg tydligen bra ut.

Jag ska be pappa skriva en lista med alla läkare som har varit direkt involverade i hans sjukdom och behandling, i det här laget är vi uppe i 16 stycken, tror jag.

För egen del trivs jag fortsatt alldeles utmärkt på akuten. Jag hospiterade i akutrummet i fredags, och jag älskar adrenalinpåslaget jag får av att larmtelefonen ringer. I fredags hade vi få, men riktigt dåliga patienter. Två patienter gick vi akut till centralintensiven med, och en tredje patient hamnade på neuro-intensiven. I slutändan är det ändå ambulansen jag längtar till, det känner jag allt starkare. Ingen brådska dock, jag lär mig massor på akuten och det vore idiotiskt att byta jobb innan jag känner mig trygg med akut sjuka människor.

Afghanistan lockar fortfarande, men det sociala sätter givetvis käppar i hjulet. Jag har sökt tjänster, men inte hört någonting än. Hade jag varit aktuell för utlandstjänst borde försvarsmakten ha hört av sig vid det här laget. Nästa gång kanske? Heléné har åtminstone godkänt att jag söker, skulle det bli aktuellt får vi ta den diskussionen då.

Två timmars resa kvar. Nu ska jag plöja igenom alla hockeybloggar jag inte hunnit läsa de senaste dagarna. Plattmatch i JVM mot USA blev det ju de facto (se tidigare inlägg), men det var i semin...inte i bronsmatchen.