Det sprider sig, sa gubben som sket i fläkten

Joråsåatte... nu har det visst spridit sig till lungorna också. Bakslagen duggar tätt under 2009 för farsgubben.

Fentanylplåster och antidepressiva har lagts till på läkemedelskontot, men farsan vill inte ha något av det. Han säger att han får "körare" som han sedan beskriver som att någon vrider om något i halsen med järnhandske. Dessa körare lindras bra med Alvedon, och han tycker sig inte ha behov av att stoppa i sig starkare mediciner än dessa.

Det är jag glad för - att han inte har mer ont än så.

I familjen Cardelli har vi aldrig varit speciellt bra på att prata öppet om att man inte mår bra eller är missnöjd med något. Man biter ihop och vänder hellre fram det som är bra. Känner igen mig själv så mycket i hur han pratar, han viftar bort det negativa och pratar istället om att han lyckats äta lite grann idag eller att de tittat på ny bil till morsan.

Optimister? Kanske. Inåtvända? Definitivt.

Nu hoppas vi att det håller sig stabilt över jul och nyår så att pappa hinner njuta av det. Jag själv jobbar julafton, juldagen, annandag jul och de tre efterkommande dagarna, men är i Linköping över nyår. Antagligen de sista nyårsraketerna jag skjuter upp med min pappa i livet.