6-12 månader

Hemma från Thailand. Har varit tre suveräna veckor med fint väder, god mat och trevligt sällskap.

Har haft kontakt med farsan via sms. Till en början tätt, därefter allt glesare. Visade sig att det berott på att han var varit så trött att han inte orkat ta sig ur sängen många dagar.

Under de här tre veckorna har han fått en stent inopererad i halsen för att vidga matstrupen. Läkaren som gjorde gastroskopin hade sagt att han inte förstår hur farsan kunde få i sig mat över huvud taget. Stenten har väl mest varit jobbig så här i efterhand, efter vad jag förstått från farsan. Skaver och svider.

Cytostatikabehandlingen och strålningen är avslutad. Ny datortomografi visar att cancern snarare brett ut sig än dragit sig tillbaka. Levern är full med metastaser. Läkarna har gett pappa sex till tolv månader. Nu är det uppförsbacke igen.

Pappa vill resa, vill uppleva så mycket som möjligt sista tiden. Jag ska försöka kolla med jobbet om man kan trixa med schemat så att jag jobbar tungt en period och är mer ledig en period för att jag ska hinna åka ner till Linköping så ofta det går. Har pratat med min närmaste chef om farsans status och blev glatt överraskad hur mycket hon bryr sig. Allt går att lösa, i princip. Känns skönt att ha stödet uppifrån.

Är ledig idag, ska fixa iordning i lägenheten. Just nu är det mest kaos här. Kläder överallt, fyra vinterdäck i vardagsrummet, vissna blommor, fyra kvadratmeter post framför dörren (ingen reklam, tack - är det budskapet verkligen så svårt att förstå?).

Tack för allt stöd, ni som står mig nära. Jag ljuger inte när jag säger att jag mår bra. Så länge mamma och pappa är starka är jag det också.